مزمور 55 / Psalm 55

3 دقائق

مزمور 55 الفصل / الإصحاح الخامس والخمسون

مؤمن خانه صديقه
مزمور 55 : 1 – 24	Psalm 55: 1 – 24
1 لِكبـيرِ المُغَنِّين على القيثارةِ‌. نشيدٌ لِداوُدَ:	1 För körledaren, till stränginstrument. En dikt av David.
2 أصغِ يا اللهُ إلى صلاتي، ولا تـتَغاضَ عَنْ تَضَرُّعي.	2 Gud, lyssna till min bön, dölj dig inte när jag ber,
3 أَنصِتْ إليَّ وا‏ستَجِبْ لي. أرودُ مُسرِعا وأهيمُ على وجهي	3 hör mig och ge mig svar. Jag våndas i min oro, jag får ingen ro
4 هرَبا مِنْ صوتِ العَدُوِّ وجَورِ الأشرارِ. يجلِبُونَ عليَّ الشَّقاءَ ويحقُدُونَ عليَّ غاضِبـينَ.	4 för fiendens rop, för de ondas skrän. De öser sin ondska över mig, de ansätter mig i sin vrede.
5 قلبـي يتوَجَّعُ في داخلي، وأهوالُ الموتِ وقعَت عليَّ.	5 Mitt hjärta grips av ångest, dödsskräck faller över mig.
6 الخوفُ والفَزَعُ حَلاَّ بـي، والرَّعشةُ ا‏ستَولَت عليَّ.	6 Jag darrar av fruktan, jag överväldigas av fasa.
7 فأقولُ: «ليتَ لي جَناحا كالحمامةِ، فأطيرَ بعيدا وأستريحَ.	7 Om jag ändå hade duvans vingar! Då flög jag bort för att finna ett bo.
8 أبتَعِدُ في طَيراني هارِبا، وفي البرِّيَّةِ أبـيتُ.	8 Långt bort skulle jag fly och slå mig ner i ödemarken.
9 هُناكَ أُسرِعُ إلى النَّجاةِ مِنَ الزَّوابعِ والرِّياحِ والعاصفةِ».	9 Snabbt skulle jag söka ett skydd mot vinande vind och storm.
10 فَرِّقْ يا ربُّ ألسِنةَ‌ أعدائي، فالعُنْفُ والخِصامُ رأيتُهُما في المدينةِ،	10 Herre, skapa förvirring i deras tal! Våld och split ser jag i staden.
11 يطوفانِ بأسوارِها نهارا وليلا، وفي داخِلِها الأثْمُ والفَسادُ.	11 Dag och natt vandrar de runt den uppe på murarna. Därinne bor ondska och elände.
12 الظُّلْمُ يَعُمُّ أوساطَها والغِشُّ والمَكرُ لا يترُكانِ ساحاتِها.	12 Fördärv råder i staden, våld och svek lämnar aldrig dess torg.
13 لا العدوُّ يُعيِّرُني فأَحتَمِل‌، ولا المُبغِضُ يتَجَبَّرُ عليَّ فأختَبِـئُ،	13 Om jag smädades av en fiende, då kunde jag bära det, om jag förnedrades av en ovän, då kunde jag dra mig undan,
14 بل أنتَ يا مَنْ ساوَيتَهُ بـي وكانَ أَليفي وصديقي الحميمَ.	14 men du är ju min like, min vän och min förtrogne –
15 معَهُ كانتِ العِشرَةُ تحلو، والتَّمَشِّي معَهُ‌ في بَيتِ إِلهِنا.	15 vi gladdes åt att gå sida vid sida i skaran i Guds hus.
16 سَيُباغِتُ الموتُ‌ أَعدائي، فيَهبِطونَ أحياءً الى عالَمِ الأمواتِ، لأنَّ الشَّرَّ في وَسَطِ مَساكِنِهِم‌.	16 Må de överrumplas av döden, levande fara ner i dödsriket, ty ondskan bor mitt ibland dem!
17 أمَّا أنا فإلى اللهِ أصرُخُ والرّبُّ الإلهُ هوَ الّذي يُخَلِّصُني.	17 Men jag ropar till Gud, och Herren skall rädda mig.
18 مساءً وصباحا وظُهرا أشكو وأنوحُ فيَسمَعُ صوتي.	18 Morgon och kväll och mitt på dagen suckar jag och klagar, och han skall höra mig.
19 يفتديني بسلامٍ إذا ا‏قتربوا ووقفوا‌ بكَثرةٍ حَولي.	19 Han gör mig fri och trygg när fienderna rycker an och söker strid med mig.
20 اللهُ الجالسُ مُنذُ الأزَلِ يسمَعُ لي فَيُذِلُّهُم، لأنَّ لا عَهدَ لهُم، ولا هُم يَخافونَ اللهَ.	20 Gud skall höra mig och förödmjuka dem, han som sedan urtiden sitter på tronen. Ty de ändrar sig aldrig och fruktar inte Gud.
21 رفيقي رفعَ يدَ العداوةِ‌ على مُسالميهِ فأخَلَّ بِــعَهدِهِ	21 Han kränkte freden och svek givna löften.
22 كلامُ فَمِهِ أليَنُ مِنَ الزُّبدةِ، وفي قلبِهِ يكمُنُ الحِقْدُ. كَلِماتُهُ أرَقُّ مِنَ الزَّيتِ، وهي سيوفٌ مَسلولةٌ.	22 Hans ord är halare än smör, men hans hjärta vill strid. Hans tal är lenare än olja och ändå ett blottat svärd.
23 ألْقِ على الرّبِّ هَمَّكَ‌ وهوَ يَعولُكَ ولا يَدَعُ الصِّدِّيقَ يَضطَرِبُ إلى الأبدِ.	23 Kasta din börda på Herren, han skall sörja för dig. Aldrig låter han den rättfärdige svikta.
24 أنتَ يا اللهُ تُورِدُهم جُبَّ الهلاكِ. رجالُ الدِّماءِ والمَكْرِ لا يسعَدونَ بأيّامِهِم، أمَّا أنا فعلَيكَ أتَوَكَّلُ.	24 Du, o Gud, skall störta dem ner i avgrundens djup. Mördare och bedragare når inte ens livets mitt. Men jag förtröstar på dig.