مزمور 55 / Psalm 55
مزمور 55 الفصل / الإصحاح الخامس والخمسون
مؤمن خانه صديقه | |
مزمور 55 : 1 – 24 | Psalm 55: 1 – 24 |
1 لِكبـيرِ المُغَنِّين على القيثارةِ. نشيدٌ لِداوُدَ: | 1 För körledaren, till stränginstrument. En dikt av David. |
| 2 أصغِ يا اللهُ إلى صلاتي، ولا تـتَغاضَ عَنْ تَضَرُّعي. | 2 Gud, lyssna till min bön, dölj dig inte när jag ber, |
| 3 أَنصِتْ إليَّ واستَجِبْ لي. أرودُ مُسرِعا وأهيمُ على وجهي | 3 hör mig och ge mig svar. Jag våndas i min oro, jag får ingen ro |
| 4 هرَبا مِنْ صوتِ العَدُوِّ وجَورِ الأشرارِ. يجلِبُونَ عليَّ الشَّقاءَ ويحقُدُونَ عليَّ غاضِبـينَ. | 4 för fiendens rop, för de ondas skrän. De öser sin ondska över mig, de ansätter mig i sin vrede. |
5 قلبـي يتوَجَّعُ في داخلي، وأهوالُ الموتِ وقعَت عليَّ. | 5 Mitt hjärta grips av ångest, dödsskräck faller över mig. |
| 6 الخوفُ والفَزَعُ حَلاَّ بـي، والرَّعشةُ استَولَت عليَّ. | 6 Jag darrar av fruktan, jag överväldigas av fasa. |
| 7 فأقولُ: «ليتَ لي جَناحا كالحمامةِ، فأطيرَ بعيدا وأستريحَ. | 7 Om jag ändå hade duvans vingar! Då flög jag bort för att finna ett bo. |
| 8 أبتَعِدُ في طَيراني هارِبا، وفي البرِّيَّةِ أبـيتُ. | 8 Långt bort skulle jag fly och slå mig ner i ödemarken. |
| 9 هُناكَ أُسرِعُ إلى النَّجاةِ مِنَ الزَّوابعِ والرِّياحِ والعاصفةِ». | 9 Snabbt skulle jag söka ett skydd mot vinande vind och storm. |
| 10 فَرِّقْ يا ربُّ ألسِنةَ أعدائي، فالعُنْفُ والخِصامُ رأيتُهُما في المدينةِ، | 10 Herre, skapa förvirring i deras tal! Våld och split ser jag i staden. |
| 11 يطوفانِ بأسوارِها نهارا وليلا، وفي داخِلِها الأثْمُ والفَسادُ. | 11 Dag och natt vandrar de runt den uppe på murarna. Därinne bor ondska och elände. |
| 12 الظُّلْمُ يَعُمُّ أوساطَها والغِشُّ والمَكرُ لا يترُكانِ ساحاتِها. | 12 Fördärv råder i staden, våld och svek lämnar aldrig dess torg. |
| 13 لا العدوُّ يُعيِّرُني فأَحتَمِل، ولا المُبغِضُ يتَجَبَّرُ عليَّ فأختَبِـئُ، | 13 Om jag smädades av en fiende, då kunde jag bära det, om jag förnedrades av en ovän, då kunde jag dra mig undan, |
| 14 بل أنتَ يا مَنْ ساوَيتَهُ بـي وكانَ أَليفي وصديقي الحميمَ. | 14 men du är ju min like, min vän och min förtrogne – |
| 15 معَهُ كانتِ العِشرَةُ تحلو، والتَّمَشِّي معَهُ في بَيتِ إِلهِنا. | 15 vi gladdes åt att gå sida vid sida i skaran i Guds hus. |
| 16 سَيُباغِتُ الموتُ أَعدائي، فيَهبِطونَ أحياءً الى عالَمِ الأمواتِ، لأنَّ الشَّرَّ في وَسَطِ مَساكِنِهِم. | 16 Må de överrumplas av döden, levande fara ner i dödsriket, ty ondskan bor mitt ibland dem! |
| 17 أمَّا أنا فإلى اللهِ أصرُخُ والرّبُّ الإلهُ هوَ الّذي يُخَلِّصُني. | 17 Men jag ropar till Gud, och Herren skall rädda mig. |
| 18 مساءً وصباحا وظُهرا أشكو وأنوحُ فيَسمَعُ صوتي. | 18 Morgon och kväll och mitt på dagen suckar jag och klagar, och han skall höra mig. |
| 19 يفتديني بسلامٍ إذا اقتربوا ووقفوا بكَثرةٍ حَولي. | 19 Han gör mig fri och trygg när fienderna rycker an och söker strid med mig. |
| 20 اللهُ الجالسُ مُنذُ الأزَلِ يسمَعُ لي فَيُذِلُّهُم، لأنَّ لا عَهدَ لهُم، ولا هُم يَخافونَ اللهَ. | 20 Gud skall höra mig och förödmjuka dem, han som sedan urtiden sitter på tronen. Ty de ändrar sig aldrig och fruktar inte Gud. |
| 21 رفيقي رفعَ يدَ العداوةِ على مُسالميهِ فأخَلَّ بِــعَهدِهِ | 21 Han kränkte freden och svek givna löften. |
| 22 كلامُ فَمِهِ أليَنُ مِنَ الزُّبدةِ، وفي قلبِهِ يكمُنُ الحِقْدُ. كَلِماتُهُ أرَقُّ مِنَ الزَّيتِ، وهي سيوفٌ مَسلولةٌ. | 22 Hans ord är halare än smör, men hans hjärta vill strid. Hans tal är lenare än olja och ändå ett blottat svärd. |
| 23 ألْقِ على الرّبِّ هَمَّكَ وهوَ يَعولُكَ ولا يَدَعُ الصِّدِّيقَ يَضطَرِبُ إلى الأبدِ. | 23 Kasta din börda på Herren, han skall sörja för dig. Aldrig låter han den rättfärdige svikta. |
| 24 أنتَ يا اللهُ تُورِدُهم جُبَّ الهلاكِ. رجالُ الدِّماءِ والمَكْرِ لا يسعَدونَ بأيّامِهِم، أمَّا أنا فعلَيكَ أتَوَكَّلُ. | 24 Du, o Gud, skall störta dem ner i avgrundens djup. Mördare och bedragare når inte ens livets mitt. Men jag förtröstar på dig. |
المزيد من المشاركات