مزمور 109 / Psalm 109
مزمور 109 الفصل / الإصحاح المائة والتاسع
دعوة على الأعداء | |
مزمور 109 : 1 – 31 | Psalm 109: 1 – 31 |
1 لِكبـيرِ المُغَنِّينَ. مزمورٌ لِداوُدَ: سُبحانَكَ يا اللهُ لا تَصمُتْ، | 1 För körledaren. Av David, en psalm. Gud, som jag prisar, var inte tyst! |
| 2 فالأشرارُ والماكرونَ جميعا فَتَحوا أفواهَهُم عليَّ وتكلَّموا بِلِسانٍ كاذِبٍ. | 2 De gudlösa och svekfulla anklagar mig och ljuger öppet för mig. |
| 3 بِكَلامِ بُغضٍ يُحيطونَ بـي، وبِلا سبَبٍ يُقاتِلونَني. | 3 Jag omges av deras hatfulla ord, de angriper mig utan skäl. |
| 4 يُبادلونَني الحُبَّ بالخُصومَةِ، وأنا مِنْ أجلِهِم أُصلِّي. | 4 De lönar min kärlek med fiendskap, fast jag inte gjort dem illa. |
| 5 يُكافِئونَني الشَّرَّ بالخَيرِ، والبُغْضَ بِمَحَبَّتي لهُم. | 5 De ger mig ont för gott och hat för min kärlek. |
| 6 لِنَبْحثْ عَنْ شاهِدٍ شِرِّيرٍ، وخَصْمٍ يقِفُ عَنْ يَمينِهِ، | 6 Utse åt honom en orättfärdig domare, och låt en åklagare träda upp mot honom. |
7 فإذا حُوكِمَ خرَجَ مُذنِبا، وصلاتُهُ تُعَدُّ خطيئةً. | 7 Låt honom prövas och dömas skyldig, låt hans bön vara fåfäng. |
| 8 لِتكُنْ أيّامُهُ قليلَةً، وليأخُذْ وظيفَتَهُ آخرُ. | 8 Må hans liv bli kort och en annan överta hans syssla. |
| 9 لِـيَكُنْ بَنوهُ يَتامى، وامرأتُهُ مِنْ بَعدهِ أرمَلَةً. | 9 Må hans barn bli faderlösa och hans hustru bli änka. |
| 10 فيَتشَرَّد بَنوهُ ويَتَسوَّلونَ ويُمحَى أثَرُهُم مِنْ بُيوتِهِم. | 10 Må hans barn stryka runt som tiggare, fördrivna från ett hem i ruiner. |
| 11 لِـيأخذِ المُرابـي كُلَّ ما يَملُكُ وليَبْتَزَّ الغُرباءُ تَعَبَهُ. | 11 Må fordringsägarna ta allt han har och främlingar plundra hans egendom. |
| 12 لا يكُنْ هُناكَ مَنْ يرحَمُهُ، ولا مَنْ يَتَحَنَّنُ على أيتامِهِ. | 12 Må ingen visa honom vänlighet och ingen bry sig om hans faderlösa barn. |
| 13 لِـيَنقَطِعْ نَسلُهُ فلا يكون، وليُمْحَ اسمُهُ في الجيل الآتي. | 13 Må hans efterkommande utrotas och deras namn utplånas i nästa släktled. |
| 14 لِـيَذْكُرِ الرّبُّ آثامَ آبائِهِ، ولا تُمْحَ خطيئةُ أُمِّهِ، | 14 Må Herren minnas hans fäders skuld, inte utplåna hans moders synd, |
| 15 بل تكونُ أمامَ الرّبِّ كُلَّ حينٍ لِـيَنقَطِعْ مِنَ الأرضِ ذِكْرُهُ، | 15 må den alltid stå för Herrens ögon. Må hans minne försvinna från jorden, |
| 16 لأنَّه لم يُفكِّرْ أنْ يَرحَمَ، بل اضْطَهدَ المَساكينَ حتّى الموتِ وكُلَّ بائسٍ مَقهورِ القلبِ. | 16 eftersom han inte ville visa mildhet utan förföljde de hjälplösa och fattiga och de förtvivlade för att döda dem. |
| 17 أحبَّ اللَّعنَةَ فَلَحِقَت بِه، وكَرِهَ البرَكَةَ فابْتَعَدت عَنهُ. | 17 Han älskade att förbanna, må förbannelsen drabba honom, han ville inte välsigna, må välsignelsen fly honom. |
| 18 لَبِسَ اللَّعنةَ كقميصٍ لهُ، فدخَلَت أحشاءَهُ كالماءِ وفي عِظامِهِ كالزَّيتِ. | 18 Han klädde sig i förbannelse som i en dräkt, må den tränga in i hans inre som vatten och som olja in i hans ben. |
| 19 فلتَكُنْ كثوبٍ يُغطِّيهِ، وكحِزامٍ على وَسطِهِ كُلَّ حينٍ. | 19 Må den hölja honom som en klädnad, vara som ett bälte han ständigt bär. |
| 20 لكِنْ مِنَ الرّبِّ عِقابُ خُصومي والّذينَ يُدَبِّرونَ الشَّرَّ لي. | 20 Låt dem som anklagar mig lönas så av Herren, dessa som talar ont om mig. |
| 21 وأنتَ أيُّها الرّبُّ سيِّدي، أحسِنْ إِليَّ إكراما لاسمِكَ. نَجِّني لِطِيْبِ رَحمتِكَ. | 21 Men du, Herre, min härskare, gör väl mot mig, ditt namn till ära, befria mig i din trofasta godhet. |
| 22 أنا مِسكينٌ وبائسٌ، وقلبـي في داخِلي جريحٌ. | 22 Jag är hjälplös och fattig, och mitt hjärta är fyllt av ångest. |
| 23 كظِلٍّ مائِلٍ أمضي، وكجَرادةٍ في مَهَبِّ الرِّيحِ. | 23 Jag försvinner som aftonskuggan, jag skakas bort som en gräshoppa. |
| 24 وهَنَت رُكْبَتاي مِنَ الصَّومِ، ولحمي هَزيلٌ بِلا شَحْمٍ. | 24 Mina knän är svaga av fasta, min kropp är mager och torr. |
| 25 صِرْتُ عارا عِندَ النَّاسِ، يرَونَني فيَهِزُّونَ رُوُوسَهُم. | 25 Jag är utsatt för deras hån, de skakar på huvudet när de ser mig. |
| 26 أُنصُرْنِـي أيَّها الرّبُّ. خَلِّصْني يا إلهي بِرحمتِكَ. | 26 Rädda mig, Herre, min Gud, hjälp mig i din godhet. |
| 27 فيَعرِفوا أنَّ يَدَكَ يا ربُّ هيَ الّتي فعَلَت هذا. | 27 Låt dem inse att det är ditt verk, att det är du, Herre, som handlar. |
| 28 هُم يَلعَنونَ وأنتَ تُبارِكُ. يُقاومُونَني ويفشَلونَ، فيَشْمتُ بِهِم عبدُكَ. | 28 Må du välsigna när de förbannar, må mina motståndare stå med skam men din tjänare glädjas. |
| 29 خُصومي يلبَسونَ الذُّلَّ، ويُغَطِّيهِم عارُهُم كالرِّداءِ. | 29 Låt dem som anklagar mig kläs i vanära och höljas i sin skam som i en mantel. |
| 30 أحمَدُ الرّبَّ كثيرا بِفَمي، وبَينَ الكَثيرينَ أُهَلِّلُ لهُ، | 30 Jag vill tacka och lova Herren, prisa honom i den stora skaran, |
| 31 لأنَّه يقِفُ عَنْ يَمينِ البائِسِ لِـيُخَلِّصَهُ مِمَّنْ يحكُمونَ علَيهِ. | 31 ty han står vid den fattiges sida och räddar honom från dem som dömer. |
المزيد من المشاركات