مزمور 107 / Psalm 107

مزمور 107 الفصل / الإصحاح المائة والسابع

الرب يخلّصنا من الضيق
مزمور 107 : 1 – 43	Psalm 107: 1 – 43
1 إحمدوا الرّبَّ لأنَّهُ صالحٌ، لأِنَّ إلى الأبدِ رحمتَهُ‌.	1 Tacka Herren, ty han är god, evigt varar hans nåd.
2 لِـيقُلْ ذلِكَ الّذينَ ا‏فْتَداهُم، ا‏فْتَداهُمُ الرّبُّ مِنْ يَدِ الضِّيقِ	2 Så skall de befriade säga, de som Herren befriat ur nöden
3 وجَمَعَهُم مِنْ كلِّ البُلدانِ، مِنَ المشرِقِ والمغرِبِ، والشِّمالِ والجَنوبِ‌.	3 och som han har hämtat hem från alla länder, från öster och väster, norr och söder.
4 بعضُهُم تاهَ في برِّيَّةٍ مُقفِرَةٍ ولم يجدوا طريقا لهُم إلى مدينةٍ يُقيمونَ بها.	4 Några gick vilse i öde öknar, de fann ingen väg till bebodda städer.
5 كانوا جياعا عِطاشا تخورُ نُفوسُهُم فيهِم،	5 De var hungriga och törstiga, och deras krafter sinade.
6 فصرَخوا إلى الرّبِّ في ضيقِهِم، فأنقَذَهُم مِنْ سُوءِ حالِهِم	6 Då ropade de till Herren i sin nöd, och han räddade dem ur deras trångmål.
7 وهَداهُم طريقا مُستقيما توصِلُهم إلى مدينةٍ لِلإقامةِ.	7 Han lät dem finna den rätta vägen till en stad där människor bodde.
8 فَليَحمَدوا الرّبَّ على رَحمتِهِ وعلى عَجائِبِه لِبَني البشَرِ،	8 De skall tacka Herren för hans godhet, hans underbara gärningar mot människor.
9 لأنَّه أشبَعَ النَّفْسَ المُشتَهيةَ وملأَ النَّفْسَ الرَّاغِبةَ خَيرا.	9 Han ger de törstande att dricka och mättar de hungriga med allt gott.
10 بعضُهُم في الظَّلامِ وظِلِّ الموتِ جلَسوا أسرى يُعانونَ القُيودَ،	10 Andra satt i djupaste mörker, fångna i fjättrar av järn.
11 لأنَّهُم عَصَوا كلامَ اللهِ وا‏سْتَهانُوا بِمَشورَةِ العليِّ.	11 De hade trotsat Guds befallningar och förkastat den Högstes råd.
12 أذَلَّ قُلوبَهُم بالتَّعَبِ، وتساقَطوا ولا نصيرَ لهُم.	12 De var modlösa av vedermödor, de stapplade utan att få hjälp.
13 صرَخوا إلى الرّبِّ في ضيقِهِم، فخَلَّصَهُم مِنْ سُوءِ حالِهِم.	13 Då ropade de till Herren i sin nöd, och han hjälpte dem ur deras trångmål.
14 أخرَجَهُم مِنَ الظَّلامِ وظِلِّ الموتِ وقَطَعَ لهُم قُيودَهُم.	14 Han förde dem ut ur det djupa mörkret och bröt sönder deras bojor.
15 فلْيَحمَدوا الرّبَّ على رَحمتِهِ وعلى عَجائِبِهِ لِبَني البشَرِ،	15 De skall tacka Herren för hans godhet, hans underbara gärningar mot människor.
16 لأنَّهُ حطَّمَ أبوابَ النُّحاسِ وكسَرَ مَغاليقَ الحديدِ‌.	16 Han krossar kopparportarna, järnbommarna slår han sönder.
17 وبعضُهُم حَمْقى لِسُلوكِ المَعاصي، ومِنْ آثامِهِم كانوا يُعانونَ.	17 Andra var sjuka för sina synders skull och fick lida för sina brott.
18عافَت نُفوسُهُم كُلَّ طعَامٍ وبَلَغوا إلى أبوابِ الموتِ.	18 De ville inte se åt någon föda och närmade sig dödens portar.
19 صرَخوا إلى الرّبِّ في ضيقِهِم، فخَلَّصَهُم مِنْ سُوءِ حالِهِم.	19 Då ropade de till Herren i sin nöd, och han hjälpte dem ur deras trångmål.
20 أرسلَ كلِمَتهُ فشَفاهُم ونَجَّاهُم مِنْ مَهالِكِهم.	20 Han gav en befallning och botade dem och räddade dem från graven.
21 فَليَحمَدوا الرّبَّ على رَحمتِهِ وعلى عَجائِبِه لِبَني البشَرِ.	21 De skall tacka Herren för hans godhet, hans underbara gärningar mot människor
22 وليَذبَحوا ذَبائِـحَ الحَمدِ، وليُخْبِروا عَنْ أعمالِهِ بالتَّرنيمِ.	22 de skall frambära tackoffer och berätta om hans verk med jubel.
23 وآخرونَ أبحروا في السُّفُنِ. ليُتاجروا في المياهِ الغزيرةِ،	23 Andra for på skepp över havet och drev handel på de stora vattnen.
24 فرأوا أعمالَ الرّبِّ وعَجائِبَهُ في اللُّجَجِ.	24 De såg Herrens verk, hans under i havets djup.
25 أمرَ فثارَت ريحٌ عاصِفةٌ وهَيَّجَت أمواجَ البحرِ،	25 Han befallde, och en storm blåste upp, som fick vågorna att gå höga.
26 فكانت تعلو إلى السَّماءِ وتهبُطُ بِهِم إلى الأعماقِ، فَتَرَجَّحَت حياتُهُم في الخَطَرِ.	26 De kastades mot himlen och mot djupen, modet svek dem i faran.
27 تَرَنَّحوا ومالوا كالسُّكارى، وكُلُّ حِكمَتِهِم ذهَبَت عَبَثا.	27 De vinglade och raglade som druckna, deras färdighet var till ingen nytta.
28 فصرَخوا إلى الرّبِّ في ضيقِهِم، فأنقَذَهُم مِنْ سُوءِ حالِهم.	28 Då ropade de till Herren i sin nöd, och han förde dem ut ur deras trångmål.
29 هدَّأَ الزَّوبعَةَ فَسكَنَت وسكَتَت أمواجُ البحرِ.	29 Han stillade stormen, och vågorna tystnade.
30 ففَرِحوا حينَ سكَنَت وهداهُم إلى ميناءٍ أرادوها.	30 De gladdes när det blev lugnt, han lät dem nå hamnen de ville till.
31 فَليَحمَدوا الرّبَّ على رَحمتِهِ وعلى عَجائبه لِبَني البشَرِ،	31 De skall tacka Herren för hans godhet, hans underbara gärningar mot människor,
32 وليَرفَعوهُ في جماعةِ الشَّعبِ، وليُهَلِّلوا لَه في مَجلِسِ شيوخِهِم.	32 de skall lovsjunga honom i tempelskaran och prisa honom i de äldstes krets.
33 يجعَلُ الأنهارَ قَفرا ومجاريَ المياهِ جَفافا.	33 Han förvandlar floder till öken och vattenkällor till torr mark,
34 والتُّربَةَ المُخصِبةَ مِلْحا لِشَرِّ المُقيمينَ بها.	34 fruktbart land till saltjord för invånarnas ondskas skull.
35 يجعَلُ القَفْرَ مَرْجا والأرضَ القاحلةَ مجاريَ مياهٍ،	35 Han förvandlar öknen till sjö och det torra landet till vattenkällor.
36 فيسكُنُ هُناكَ الجياعُ ويُقيمونَ لهُم مدينةَ سُكْنى.	36 Han låter de hungrande slå sig ner där och bygga sig en stad att bo i.
37 يزرَعونَ حُقولا ويغرِسون كُروما فتـثمِرُ لهُم غِلالا.	37 De sår sina åkrar och planterar vingårdar, och de får riklig skörd.
38 يُبارِكُهُم فَيكثُرونَ جِدًّا ولا يُقلِّلُ بَهائِمَهُم.	38 Han välsignar dem, och de förökar sig, och deras boskap blir talrik.
39 حينَ يَقِلُّونَ ويَنحَنُون ذُلا تحت ثِقْلِ الأذى والحَسْرَةِ.	39 Om de blir få och tyngs ner av förtryck, av olycka och bekymmer,
40 يصُبُّ الذُّلَّ على أسيادِهِم ويقودُهم في تيهٍ بِلا طريقٍ.	40 öser han förakt över furstarn och leder dem vilse i väglös ödemark.
41 يرفعُ البؤساءَ مِنْ عَنائِهِم، ويُكثِرُ عَشائِرَهُم كقُطْعانِ الغنَمِ‌.	41 Men de fattiga lyfter han ur deras betryck och gör familjerna stora som hjordar.
42 فيَنظُرُ المُستَقِـيمونَ ويفرَحونَ، ويَسُدُّ كُلُّ جائرٍ فَمَهُ.	42 De rättrådiga ser det och gläder sig, all ondska tvingas till tystnad.
43 مَنْ كانَ حكيما يُراعي هذا، ويَتَبَيَّنُ مَراحمَ الرّبِّ.	43 Den som är vis skall ge akt på detta och besinna Herrens godhet.