الكتاب المقدس عربي سويدي

رسالة يعقوب 2 / Jakobsbrevet 2

رسالة يعقوب 2 / Jakobsbrevet 2
رسالة يعقوب 2 / Jakobsbrevet 2

رسالة يعقوب 2 الفصل / الإصحاح الثاني

يعقوب 2: 1 – 26
Jakobsbrevet 2: 1 – 26
التحذير من المحاباة
Rika och fattiga
1 وما دُمتُم، يا إخوَتي، مُؤْمِنينَ بِرَبِّنا يَسوعَ المَسيحِ لَه المَجدُ، فلا تُحابوا أحدًا.
1 Mina bröder, gör inte skillnad på människor, ni som tror på vår förhärligade herre Jesus Kristus.
2 فإذا دخَلَ مَجمَعكُم غَنِيٌّ في إصبَعِهِ خاتَمٌ مِنْ ذَهَبٍ وعلَيهِ ثِيابٌ فاخِرَةٌ، ثُمَّ دَخَلَ فَقيرٌ علَيهِ ثيابٌ عَتيقَةٌ،
2 Tänk om det i er synagoga kommer in en man med guldringar på fingrarna och vita kläder och samtidigt en fattig man i smutsiga kläder.
3  فالتَفَتُّم إلى صاحِبِ الثِّيابِ الفاخِرَةِ وقُلتُم لَه: “إجلِسْ أنتَ هُنا في صَدرِ المكانِ”، وقُلتُم لِلفَقيرِ: “قِف أنتَ هُناكَ”،  أوِ “اجلِس هُنا عِندَ أقدامِنا”،
3 Om ni då bara har ögon för den finklädde och säger till honom: “Här är en bra plats för dig”, men till den fattige: “Ställ dig där borta”, eller “Sätt dig på golvet vid mina fötter”
4 ألا تكونونَ مَيَّزتُم أحَدَهُما دونَ الآخَرِ وجَعَلتُم أنفُسَكُم قُضاةً ساءَت أفكارُهُم؟
4 gör ni då inte åtskillnad och fäller orätta domar?
5 إسمَعوا، يا إخوَتي الأحِبّاءُ: أمَا اختارَ اللهُ فُقَراءَ هذا العالَمِ ليَكونوا أغنياءَ بِالإيمانِ ووَرَثَةً لِلمَلكوتِ الّذي وعَدَ بِه الّذينَ يُحِبُّونَهُ؟
5 Hör på, mina kära bröder: har inte Gud utvalt dem som är fattiga i världens ögon och skänkt dem trons skatter och arvsrätt till det rike han har lovat dem som älskar honom?
6 وأنتُم تَحتَقِرونَ الفُقَراءَ! ومَن هُمُ الّذينَ يَظلِمونَكُم ويَسوقونكُم إلى المَحاكِمِ، أمَا هُمُ الأغنياءُ؟
6 Ändå visar ni förakt för den fattige. Är det inte de rika som förtrycker er och släpar er till domstolarna?
7 أمَا هُمُ الّذينَ يُجدِّفونَ على الاسمِ الحَسَنِ الّذي بِه دُعيتُم؟
7 Är det inte de som smädar det härliga namn som har uttalats över er?
8 فإذا عَمِلتُم بِشريعَةِ الشَّرائِعِ الّتي نَصَّ علَيها الكِتابُ، وهِيَ: “أحِبَّ قَريبَكَ مِثلَما تُحِبُّ نَفسَكَ”، فحَسنًا تَفعَلونَ.
8 Om ni uppfyller lagens kungsbud, det som enligt skriften lyder: Du skall älska din nästa som dig själv, då gör ni rätt.
9 وأمَّا إذا حابَيتُم أحدًا فتَرتكِبونَ خَطيئَةً وتَحكُمُ الشَّريعَةُ علَيكُم حُكمَها على الّذينَ يُخالِفونَها.
9 Men om ni gör skillnad på människor begår ni synd, och lagen stämplar er som överträdare.
10 ومَنْ عمِلَ بالشَّريعَةِ كُلِّها وقَصَّرَ في وصِيَّةٍ واحِدةٍ مِنها أخطأَ بِها كُلِّها،
10 Den som håller hela lagen men överträder ett enda bud har brutit mot dem alla.
11 لأنَّ الّذي قالَ: “لا تَزنِ”، قالَ أيضًا: “لا تَقتُلْ”. فإنْ قتَلتَ وما زَنَيْتَ، كُنتَ مُخالِفًا لِلشَّريعةِ.
11 Ty han som har sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott har också sagt: Du skall inte dräpa. Om du inte bryter äktenskap, men dräper, är du en lagöverträdare.
12 فتَكلَّموا واعمَلوا مِثلَ الّذينَ سيَدينُهُمُ اللهُ بِشريعَةِ الحُرِّيَّةِ،
12 Tala och handla så som den som skall dömas efter frihetens lag.
13 لأنَّ الدَّينونَةَ لا تَرحَمُ مَن لا يَرحَمُ، فالرَّحمَةُ تَنتَصِرُ على الدَّينونَةِ.
13 Domen blir obarmhärtig över den som inte har varit barmhärtig, men barmhärtigheten triumferar över domen.
الإيمان والأعمال
Tro och gärningar
14 ماذا يَنفَعُ الإنسانَ، يا إخوَتي، أنْ يَدَّعيَ الإيمانَ مِنْ غَيرِ أعمالٍ؟ أيَقدِرُ هذا الإيمانُ أنْ يُخلِّصَه؟
14 Mina bröder, vad hjälper det om någon säger sig ha tro men inte har gärningar? Inte kan väl tron rädda honom?
15 فلَو كانَ فيكُم أخٌ عُريانٌ أو أُختٌ عُريانةٌ لا قوتَ لهُما،
15 Om en broder eller syster är utan kläder och saknar mat för dagen,
16  فماذا يَنفَعُ قَولُكُم لهُما: “إِذهَبا بِسَلامٍ! استَدفِئا واشبَعا”، إذا كُنتُم لا تُعطونَهُما شيئًا مِمّا يَحتاجُ إلَيهِ الجَسَدُ؟
16 vad hjälper det då om någon av er säger: “Gå i frid, håll er varma och ät er mätta”, men inte ger dem vad kroppen behöver?
17 وكذلِكَ الإيمانُ، فهوَ بِغيرِ الأعمالِ يكونُ في حَدِّ ذاتِهِ مَيتًا.
17 Så är det också med tron: i sig själv, utan gärningar, är den död.
18 ورُبَّما قالَ أحَدُكُم: “أنتَ لكَ إيمانٌ وأنا لي أعمالٌ”، فأقولُ لَه: “أرِني كيفَ يكونُ إيمانُكَ مِنْ غَيرِ أعمالٍ، وأنا أُريكَ كيفَ يكونُ إيماني بأَعمالي”.
18 Nu kanske någon frågar: “Har du tro?” – Ja, och jag har gärningar. Visa mig din tro utan gärningar, så skall jag med mina gärningar visa dig min tro.
19 أنتَ تُؤمنُ أنَّ الله واحدٌ؟ حسَنًا تَفعَلُ. وكذلِكَ الشَّياطينُ تُؤمِنُ بِه وتَرتَعِدُ.
19 Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Också de onda andarna tror det, och darrar.
20 أيُّها الجاهِلُ، أتُريدُ أنْ تَعرِفَ كيفَ يكونُ الإيمانُ عَقيمًا مِنْ غَيرِ أعمالٍ؟
20 Men inser du inte, tanklösa människa, att tro utan gärningar är utan verkan?
21 أُنظُرْ إلى أبينا إبراهيمَ، أما بَرَّرَهُ اللهُ بِالأعمالِ حينَ قدَّمَ ابنَهُ إسحَقَ على المَذبَحِ؟
21 Blev inte vår fader Abraham rättfärdig genom gärningar när han lade sin son Isak som offer på altaret?
22 فأنتَ تَرى أنَّ إيمانَهُ رافَقَ أعمالَهُ، فصارَ إيمانُهُ كامِلاً بِالأعمالِ،
22 Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom gärningarna som hans tro blev fullkomlig.
23  فتَمَّ قَولُ الكِتابِ: “آمَنَ إبراهيمُ باللهِ فبَرَّرَهُ اللهُ لإيمانِهِ ودُعيَ خليلَ اللهِ”.
23 Så uppfylldes skriftens ord: Abraham trodde på Gud och därför räknades han som rättfärdig, och han kallades Guds vän.
24 تَرَوْنَ، إذًا، أنَّ الإنسانَ يتَبَرَّرُ بِالأعمالِ لا بِإيمانِهِ وَحدَهُ.
24 Ni ser att människan blir rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro.
25 وهكذا راحابُ البَغِيُّ: أما بَرَّرَها اللهُ لأعمالِها حينَ رَحَّبَت بِالرَّسولَينِ ثُمَّ صَرَفَتهُما في طَريقٍ آخَرَ؟
25 Var det inte så med skökan Rachav? Blev hon inte rättfärdig genom gärningar när hon tog emot budbärarna i sitt hus och släppte ut dem en annan väg?
26 فكما أنَّ الجَسَدَ بِلا رُوحٍ مَيتٌ، فكذلِكَ الإيمانُ بِلا أعمالٍ مَيتٌ.
26 Liksom en kropp utan livsande är död, så är tron utan gärningar död.

رسالة يعقوب 2

الوسوم

اترك تعليقاً

لن يتم نشر عنوان بريدك الإلكتروني. الحقول الإلزامية مشار إليها بـ *

زر الذهاب إلى الأعلى
إغلاق

أنت تستخدم إضافة Adblock

برجاء دعمنا عن طريق تعطيل إضافة Adblock