إنجيل يوحنا 2 / Johannes 2

يوحنا 2: 1- 25

Johannes 2: 1-25

1 وفي اليومِ الثّـالثِ كانَ في قانا الجَليلِ عُرسٌ، وكانَت أُمُّ يَسوعَ هُناكَ.

1 På tredje dagen hölls ett bröllop i Kana i Galileen, och Jesu mor var där.

2 فدُعيَ يَسوعُ وتلاميذُهُ إلى العُرسِ.

2 Jesus och hans lärjungar var också bjudna till bröllopet.

3 ونفَدَتِ الخَمرُ، فقالَت لَه أُمُّهُ: “ما بَقِـيَ عِندَهُم خمرٌ”.

3 Vinet tog slut, och Jesu mor sade till honom: “De har inget vin.”

4 فأجابَها: “ما لي ولَكِ، يا اَمرأةُ، ما جاءَت ساعَتي بَعدُ”.

4 Jesus svarade: “Låt mig vara, kvinna. Min stund har inte kommit än.”

5 فقالَت أُمُّهُ لِلخدَمِ: “إعمَلوا ما يأمُرُكُم بِه”.

5 Hans mor sade till tjänarna: “Gör det han säger åt er.”

6 وكانَ هُناكَ سِتَّةُ أجرانٍ مِنْ حجَرٍ يتَطَهَّرُ اليَهودُ بِمائِها على عادَتِهِم، يسَعُ كُلُّ واحدٍ مِنها مِقدارَ مكيالَينِ أو ثلاثَةٍ.

6 Där stod sex stora stenkärl för vattnet till judarnas reningsceremonier; vart och ett rymde omkring hundra liter.

7 فقالَ يَسوعُ لِلخدَمِ: “إملأُوا الأجرانَ بالماءِ”. فمَلأوها حتّى فاضَت

7 Jesus sade: “Fyll kärlen med vatten”, och de fyllde dem till brädden.

8 “إِستَقوا الآنَ وناوِلوا رَئيسَ الوَليمَةِ”. فناوَلُوهُ.

8 Sedan sade han: “Ös upp och bär det till bröllopsvärden”, och det gjorde de.

9 فلمَّا ذاقَ الماءَ الّذي صارَ خَمرًا، وكانَ لا يَعرِفُ مِنْ أينَ جاءَتِ الخَمرُ، لكِنَّ الخدَمَ الّذينَ اَستَقَوا مِنهُ كانوا يَعرِفونَ، دَعا العَريسَ

9 Värden smakade på vattnet, som nu hade blivit vin. Eftersom han inte visste varifrån det kom – men det visste tjänarna som hade öst upp vattnet – ropade han på brudgummen

10 وقالَ لَه: “جَميعُ النّـاسِ يُقدِّمونَ الخَمرَ الجيِّدةَ أوّلاً، حتّى إذا سكِرَ الضُّيوفُ، قَدَّموا الخَمرَ الرَّديئةَ. أمَّا أنتَ فأخَّرتَ الخَمرَ الجيِّدةَ إلى الآنَ! “

10 och sade: “Alla andra bjuder först på det goda vinet och på det sämre när gästerna börjar bli berusade. Men du har sparat det goda vinet ända till nu.”

11 هذِهِ أُولى آياتِ يَسوعَ، صنَعَها في قانا الجَليلِ. فأظهَرَ مَجدَهُ، فآمَنَ بِه تلاميذُهُ.

11 Så gjorde Jesus det första av sina tecken; det var i Kana i Galileen. Han uppenbarade sin härlighet, och hans lärjungar trodde på honom.

12 ونزَلَ يَسوعُ بَعدَ ذلِكَ إلى كَفْرناحومَ ومعَهُ أُمُّهُ وإخوَتُهُ وتلاميذُهُ، فأقاموا فيها أيّامًا قَليلةً.

12 Sedan gick han ner till Kafarnaum tillsammans med sin mor och sina bröder och lärjungarna, och där stannade de några dagar.

13 واَقترَبَ عِيدُ الفِصحِ عِندَ اليَهودِ، فصَعِدَ يَسوعُ إلى أُورُشليمَ.

13 Judarnas påskfest närmade sig, och Jesus gick upp till Jerusalem.

14 ورأى في الهَيكَلِ باعَةَ البقَرِ والغنَمِ والحَمامِ، والصَّيارِفَةَ جالِسينَ إلى مناضِدِهِم،

14 I templet stötte han på dem som sålde oxar och får och duvor och dem som satt där och växlade pengar.

15 فجَدَلَ سَوطًا مِنْ حِبالٍ وطرَدَهُم كُلَّهُم مِنَ الهَيكَلِ معَ الغنَمِ والبقَرِ، وبَعثَرَ نُقودَ الصَّيارِفَةِ وقَلَبَ مناضِدَهُم،

15 Han gjorde en piska av repstumpar och drev ut allesammans ur templet med deras får och oxar. Han slog ut växlarnas pengar och välte omkull deras bord,

16وقالَ لِباعَةِ الحَمامِ: “إِرفَعوا هذا مِنْ هُنا، ولا تَجعَلوا مِنْ بَيتِ أبـي بَيتًا لِلتِّجارَةِ”.

16 och till dem som sålde duvor sade han: “Bort med allt det här! Gör inte min faders hus till en saluhall.”

17 فتذكَّرَ تلاميذُهُ هذِهِ الآيةَ: “الغَيرةُ على بَيتِكَ، يا اللهُ، ستأكُلُني”.

17 Och hans lärjungar kom ihåg att det står skrivet: Lidelsen för ditt hus skall förtära mig.

18 فقالَ لَه اليَهودُ: “أرِنا آيةً تُجيزُ عَملَكَ هذا؟”

18 Judarna sade då till honom: “Vad kan du visa oss för tecken, du som gör så här?”

19 فأجابَهُم يَسوعُ: “إِهْدِمُوا هذا الهَيكَلَ، وأنا أبْنِـيهِ في ثلاثةِ أيّامٍ”.

19 Jesus svarade: “Riv ner detta tempel, så skall jag låta det uppstå igen på tre dagar.”

20 فقالَ اليَهودُ: “بُنِـيَ هذا الهَيكَلُ في سِتٍّ وأربعينَ سنَةً، فكيفَ تَبنيهِ أنتَ في ثلاثَةِ أيّامٍ؟”

20 Judarna sade: “I fyrtiosex år har man byggt på det här templet, och du skall låta det uppstå igen på tre dagar!”

21 وكانَ يَسوعُ يَعني بِالهَيكَلِ جسَدَهُ.

21 Men det tempel han talade om var hans kropp.

22 فلمَّا قامَ مِنْ بَينِ الأمواتِ، تذكَّرَ تلاميذُهُ هذا الكلامَ، فآمَنوا بالكِتابِ والكلامِ الّذي قالَهُ يَسوعُ.

22 När han sedan uppstod från de döda kom hans lärjungar ihåg att han hade sagt detta, och de trodde på skriften och på ordet som Jesus hade sagt.

23 ولمَّا كانَ في أُورُشليمَ مُدَّةَ عيدِ الفِصحِ، آمنَ بِه كثيرٌ مِنَ النّـاسِ حينَ رأَوا الآياتِ الّتي صَنَعَها.

23 Medan han var i Jerusalem under påskhögtiden kom många till tro på hans namn när de såg de tecken han gjorde.

24 لكِنَّ يَسوعَ ما اَطمأَنَّ إلَيهِم، لأنَّهُ كانَ يَعرِفُهُم كُلَّهُم،

24 Men själv anförtrodde sig Jesus inte åt dem, eftersom han kände dem alla

25 ولا يَحتاجُ إلى مَنْ يُخبِرُهُ عَنْ أحَدٍ، لأنَّهُ كانَ يَعلَمُ ما في قَلبِ الإنسانِ.

25 och inte behövde höra någon vittna om människan. Han visste av sig själv vad som fanns i människan.