إنجيل لوقا 21 / Lukas 21
إنجيل لوقا 21 : 1- 38 | Lukas 21:1-38 |
درهم الأرملة | Änkans gåva |
1 وتطَلَّعَ يَسوعُ فرَأى الأغنياءَ يُلقُونَ تَبَرُّعاتِهِم في صُندوقِ الهَيكَلِ. | 1 Han tittade upp och såg hur de rika lade sina gåvor i tempelkistan. |
2 ورأى أيضًا أرمَلةً مِسكينةً تُلقي فيهِ دِرهَمينِ، | 2 Men han såg också en fattig änka lägga ner två kopparslantar, |
3 فقالَ: “الحقَّ أقولُ لكُم: هذِهِ الأرمَلةُ الفَقيرةُ ألقَت أكثَرَ مِمّا ألقاهُ الآخَرونَ كُلُّهُم. | 3 och då sade han: “Sannerligen, den där fattiga änkan gav mer än alla de andra. |
4 فَهُم ألقَوا في الصُّندوقِ مِنَ الفائِضِ عَنْ حاجاتِهِم. وأمَّا هيَ، فمِنْ حاجَتِها ألقَت كُلَّ ما تَملِكُ لمَعيشَتِها”. | 4 De tog av sitt överflöd och lade det bland gåvorna, men hon gav i sin fattigdom allt vad hon hade att leva på.” |
خراب الهيكل ونهاية العالم | Templets förestående fall |
5 وتَحدَّثَ بَعضُهُم كيفَ أنَّ الهَيكَلَ مُزَيَّنٌ بِالحِجارَةِ البَديعةِ وتُحفِ النُّذورِ، فقالَ يَسوعُ: | 5 När några talade om templet, hur vackert det var med sin fina sten och sina praktgåvor, sade han: |
6 “ستَجيءُ أيّامٌ لَنْ يُتركَ فيها مِمّا تُشاهِدونَهُ حجَرٌ على حجَرٍ، بل يُهدَمُ كُلُّهُ”. | 6 “Allt detta som ni ser det skall komma en tid då det inte lämnas sten på sten utan allt bryts ner.” |
Kommande prövningar | |
7 فسألوهُ: “متى يَحدُثُ هذا، يا مُعَلِّمُ؟ وما هيَ العلامَةُ الّتي تَدُلُّ على قُربِ حُدوثِهِ؟” | 7 Då frågade de honom: “Mästare, när sker detta, och vad blir tecknet på att det börjar?” |
8 فأجابَ: “إِنتَبِهوا لِئَلاََّ يُضَلِّلَكُم أحَدٌ! سيَجيءُ كثيرٌ مِنَ النّـاسِ مُنتَحِلينَ اَسمي، فَيقولونَ: أنا هوَ! وحانَ الوقتُ! فلا تَتبَعوهُم. | 8 Han svarade: “Se till att ni inte blir vilseledda. Många kommer att uppträda under mitt namn och säga: Det är jag, och: Tiden är nära. Men följ dem inte. |
9 وإذا سَمِعْتُم بأخبارِ الحُروبِ والثَّوراتِ فلا تَفزَعوا، لأنَّ هذا لا بُدَّ أنْ يَحدُثَ في أوّلِ الأمرِ ولكِنْ لا تكونُ الآخِرَةُ بَعدُ”. | 9 När ni får höra om krig och oroligheter, så tappa inte besinningen. Detta måste först hända, men det är ännu inte slutet.” |
10 وقالَ يَسوعُ: “سَتقومُ أُمَّةٌ على أُمَّةٍ ومَمْلكَةٌ على مَمْلكَةٍ، | 10 Och han sade till dem: “Folk skall resa sig mot folk och rike mot rike. |
11 وتقَعُ زَلازِلُ شَديدةٌ، وتَحدُثُ أَوبئَةٌ ومجاعاتٌ في أماكِنَ كثيرةٍ، وتَجري أحداثٌ مُخيفَةٌ، وتَظهَرُ علاماتٌ هائِلةٌ في السَّماءِ. | 11 Det blir svåra jordbävningar och pest och hungersnöd på den ena platsen efter den andra. Förfärliga ting skall ske och väldiga tecken visa sig på himlen. |
12 وقَبْلَ هذا كُلِّهِ، يَعتَقِلُكُمُ النـاسُ ويَضطَهِدونَكُم ويُسْلِمونَكُم إلى المجامِـعِ والسُّجونِ ويَسوقونَكُم إلى المُلوكِ والحُكّـامِ مِنْ أجلِ اَسمي. | 12 Men innan allt detta händer skall man gripa er och förfölja er. Man skall överlämna er åt synagogorna och kasta er i fängelse och dra er inför kungar och ståthållare för mitt namns skull. |
13 ويكونُ هذا فُرصَةً لكُم، تَشهَدونَ فيها لِلبِشارةِ. | 13 Då får ni tillfälle att vittna. |
14 ولا تَهتَمُّوا كيفَ تُدافِعونَ عَنْ أنفُسِكُم، | 14 Lägg bara på minnet att ni inte skall förbereda några försvarstal, |
15 لأنِّي سأُعطيكُم مِنَ الكلامِ والحِكمةِ ما يَعجِزُ جميعُ خُصومِكُم عَنْ رَدِّهِ أو نَقضِهِ. | 15 ty jag skall ge er ord och visdom som era fiender inte kan stå emot eller vederlägga. |
16 وسيُسَلِّمُكُم والدوكُم وإخوتُكُم وأقرباؤُكُم وأصدقاؤُكُم أنفسُهُم إلى الحُكَّامِ، ويَقتُلونَ مِنكُم، | 16 Ni skall bli förrådda till och med av föräldrar och syskon och släktingar och vänner. En del av er skall man döda, |
17ويُبغِضُكُم جميعُ النّـاسِ مِنْ أجلِ اَسمي. | 17 och ni skall bli hatade av alla för mitt namns skull. |
18 ولكِنْ شَعْرةٌ واحدةٌ مِنْ رؤُوسِكُم لا تقَعُ. | 18 Men inte ett hår på ert huvud skall gå förlorat. |
19 وبِثَباتِكُم تَخلُصونَ. | 19 Genom att hålla ut skall ni vinna ert liv. |
خراب أورشليم ومجيء ابن الإنسان | Den sista stora nöden |
20 “فإذا رأيتُم أُورُشليمَ تُحاصِرُها الجُيوشُ، فاَعلَموا أنَّ خَرابَها قَريبٌ. | 20 När ni ser Jerusalem omringat av härar, då skall ni veta att dess ödeläggelse är nära. |
21 فمَنْ كانَ في اليهودِيَّةِ فلْيَهرُبْ إلى الجبالِ، ومَنْ كانَ في المدينةِ فلْيَخرُجْ مِنها، ومَنْ كانَ في الحُقولِ فلا يَدخُلْ إلى المدينةِ، | 21 Då måste de som bor i Judeen fly upp i bergen, de som är inne i staden skall lämna den, och de som är ute på landet får inte gå in i staden. |
22 لأنَّ هذِهِ أيّامُ نَقمَةٍ يَتِمُّ فيها كُلُّ ما جاءَ في الكُتُبِ المُقدَّسَةِ. | 22 Ty detta är vedergällningens tid, när allt i skriften blir uppfyllt. |
23 الوَيلُ لِلحَبالى والمُرضِعاتِ في تِلكَ الأيّامِ! فستَنزِلُ النَّكبةُ على هذا البَلَدِ وغَضَبُ اللهِ على هذا الشَّعبِ، | 23 Ve dem som väntar barn eller ammar i den tiden. Stor nöd skall komma över landet, och vrede skall drabba detta folk. |
24 فيَسقُطونَ بِحَدِّ السَّيفِ، ويُؤخَذونَ أسرى في جَميعِ الأُمَمِ، ويَدوسُ الوَثَنــيُّونَ أُورُشليمَ إلى أنْ يَتِمَّ زَمانُهُم. | 24 De skall falla för svärdshugg och föras bort som fångar till hednafolken, och Jerusalem skall trampas ner av hedningar tills hedningarnas tid är förbi. |
Människosonens ankomst | |
25 وستَظهَرُ عَلاماتٌ في الشَّمسِ والقَمَرِ والنُّجومِ، ويُصيبُ الأُمَمَ في الأرضِ قَلَقٌ شَديدٌ ورُعبٌ مِنْ ضَجيجِ البحرِ واَضطِرابِ الأمواجِ. | 25 Tecken skall visa sig i solen och månen och stjärnorna, och på jorden skall hedningarna gripas av ångest och rådlöshet vid havets och vågornas dån. |
26 ويَسقُطُ النّـاسُ مِنَ الخَوفِ ومِنِ اَنتظارِ ما سَيحِلُّ بالعالَمِ، لأنَّ قوّاتِ السَّماءِ تَتزَعزَعُ. | 26 Människor skall förgås av skräck i väntan på vad som skall komma över världen, ty himlens makter skall skakas. |
27 وفي ذلِكَ الحِينِ يَرى النـّاسُ اَبنَ الإنسانِ آتــيًا في سحابةٍ بِكُلِّ عِزَّةٍ وجَلالٍ. | 27 Då skall man få se Människosonen komma på ett moln med makt och stor härlighet. |
28 وإذا بَدأَتْ تَتِمُّ هذِهِ الحوادِثُ، قِفوا واَرْفَعوا رُؤُوسَكُم لأنَّ خلاصَكُم قَريبٌ”. | 28 När allt detta börjar, så räta på er och lyft era huvuden, ty er befrielse närmar sig.” |
مثل شجرة التين | Liknelsen om träden som knoppas |
29 وقالَ هذا المثَلَ: “إِنظُروا إلى شجَرَةِ التِّينِ وسائِرِ الأشجارِ. | 29 Han gav dem en liknelse: “Se på fikonträdet och alla andra träd. |
30 فإذا أوْرَقَت، عرَفتُم أنَّ الصَّيفَ قَريبٌ. | 30 När de börjar knoppas, då förstår ni av er själva att nu är sommaren nära. |
31 وكذلِكَ إذا رأيتُم هذِهِ الأحداثَ وقَعَت، فاَعلَموا أنَّ مَلكوتَ اللهِ قَريبٌ. | 31 På samma sätt vet ni när ni ser detta hända att Guds rike är nära. |
32 الحقَّ أقولُ لكُم: لَنْ يَنقَضي هذا الجِيلُ حتّى يَتِمَّ هذا كُلُّهُ. | 32 Sannerligen, detta släkte skall inte förgå förrän allt detta händer. |
33 السَّماءُ والأرضُ تَزولانِ وكلامي لَن يَزولَ. | 33 Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall aldrig förgå. |
ضرورة الانتباه | Var på er vakt |
34 “إِنتَبهوا لِئَلاَّ تَنشَغِلَ قُلوبُكُم بالخَمرةِ والسُّكرِ وهُمومِ الدُّنيا، فيُباغِتَكُم ذلِكَ اليومُ، | 34 Var på er vakt så att inte era sinnen fördunklas av omåttlighet och dryckenskap och livets bekymmer, annars överraskas ni av den dagen |
35 لأنَّهُ كالفَخِّ يُطبِقُ على سكّـانِ الأرضِ كُلِّهِم | 35 som av en snara, för den skall komma över alla som bor på jorden. |
36 فاَسهَروا وصلّـوا في كُلِّ حينٍ، حتّى تَقدِروا أن تَنجُوا مِنْ كُلِّ ما سَيَحدُثُ، وتَقِفوا أمامَ اَبنِ الإنسانِ”. | 36 Håll er vakna hela tiden och be att ni får kraft att undfly det som väntar och kan stå upprätta inför Människosonen.” |
37 وكانَ يَسوعُ في النَّهارِ يُعَلِّمُ في الهَيكَلِ، وعِندَ المساءِ يخرُجُ لِـيَبـيتَ في جبَلِ الزَّيتونِ. | 37 Om dagarna var han i templet och undervisade, men varje kväll gick han ut till det berg som kallas Olivberget och övernattade där. |
38 وكانَ الشَّعبُ كُلُّهُ يُبكِّرُ إلَيهِ في الهَيكَلِ ليَسمَعَ كلامَهُ. | 38 Och tidigt på morgonen kom allt folket till honom i templet för att höra honom. |