إنجيل لوقا 2 / Lukas 2
إنجيل لوقا 2
إنجيل لوقا 2 الفصل / الإصحاح الثاني
إنجيل لوقا 2 : 1 – 52 | Lukas 2:1 – 52 |
ميلاد يسوع | Jesu födelse |
1 وفي تِلكَ الأيّامِ أمَرَ القيصَرُ أوغُسطُسُ بإحصاءِ سُكَّانِ الإمبراطورِيَّةِ. | 1 Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. |
2 وجرى هذا الإحصاءُ الأوَّلُ عِندَما كانَ كِيرينِـيوسُ حاكِمًا في سوريَّةَ. | 2 Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. |
3 فذهَبَ كُلُّ واحدٍ إلى مَدينتِهِ ليكتَتِبَ فيها. | 3 Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. |
4 وصَعِدَ يوسُفُ مِنَ الجَليلِ مِنْ مدينةِ النّـاصِرَةِ إلى اليهوديَّةِ إلى بَيتَ لَحمَ مدينةِ داودَ، لأنَّهُ كانَ مِنْ بَيتِ داودَ وعشيرتِهِ، | 4 Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, |
5 ليكتَتِبَ معَ مَريمَ خَطيبَتِهِ، وكانَت حُبلى. | 5 för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn. |
6 وبَينَما هُما في بَيتَ لَحمَ، جاءَ وَقتُها لِتَلِدَ، | 6 Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, |
7 فولَدَتِ اَبنَها البِكرَ وقَمَّطَتْهُ وأضجَعَتهُ في مِذْودٍ، لأنَّهُ كانَ لا مَحَلَّ لهُما في الفُندُقِ. | 7 och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget. |
الرعاة والملائكة | |
8 وكانَ في تِلكَ النّـاحيةِ رُعاةٌ يَبـيتونَ في البرِّيَّةِ، يتناوَبونَ السَّهَرَ في اللَّيلِ على رعِيَّتِهِم. | 8 I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten. |
9 فظهَرَ مَلاكُ الرَّبِّ لهُم، وأضاءَ مجَدُ الرَّبِّ حَولَهُم فَخافوا خَوفًا شَديدًا. | 9 Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran. |
10 فقالَ لهُمُ المَلاكُ: “لا تَخافوا! ها أنا أُبَشِّرُكُم بِخَبرٍ عظيمٍ يَفرَحُ لَه جميعُ الشَّعبِ: | 10 Men ängeln sade till dem: “Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. |
11 وُلِدَ لكُمُ اليومَ في مدينةِ داودَ مُخلِّصٌ هوَ المَسيحُ الرَّبُّ. | 11 I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren. |
12 وإلَيكُم هذِهِ العلامَةَ: تَجِدونَ طِفلاً مُقَمَّطًا مُضْجَعًا في مِذْودٍ”. | 12 Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba.” |
13 وظهَرَ معَ المَلاكِ بَغتةً جُمهورٌ مِنْ جُندِ السَّماءِ، يُسبِّحونَ اللهَ ويقولونَ: | 13 Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud: |
14 “المَجدُ للهِ في العُلى، وفي الأرضِ السَّلامُ لِلحائزينَ رِضاهُ”. | 14 “Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt.” |
15 ولمَّا اَنصَرَفَ المَلائِكةُ عَنهُم إلى السَّماءِ، قالَ الرُّعاةُ بَعضُهُم لِبَعضٍ: “تَعالَوا نَذهَبُ إلى بَيتَ لحمَ لِنرى هذا الحَدَثَ الّذي أخبَرَنا بِه الرَّبُّ”. | 15 När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen sade herdarna till varandra: “Låt oss gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta.” |
16 وجاؤُوا مُسرعينَ، فوَجَدوا مَريَمَ ويوسُفَ والطِّفلَ مُضجَعًا في المِذودِ. | 16 De skyndade i väg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. |
17 فلمَّا رأوهُ أخبَروا بِما حَدَّثهُمُ المَلاكُ عَنهُ، | 17 När de hade sett det berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn. |
18 فكانَ كُلُّ مَنْ سَمِعَ يتَعَجَّبُ مِنْ كلامِهِم. | 18 Alla som hörde det häpnade över vad herdarna sade. |
19 وحَفِظَت مَريمُ هذا كُلَّهُ وتأمَّلتْهُ في قَلبِها. | 19 Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det. |
20 ورَجَعَ الرُّعاةُ وهُمْ يُمَجِّدونَ اللهَ ويُسبِّحونَهُ على كُلِّ ما سَمِعوا ورَأوا كما أخبرهُمُ المَلاكُ. | 20 Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för vad de hade fått höra och se: allt var så som det hade sagts dem. |
ختان يسوع وتقديمه للرب | Jesus hos Symeon och Hanna i templet |
21 ولمَّا بلَغَ الطِّفلُ يومَهُ الثّـامنَ، وهوَ يومُ خِتانِهِ، سُمِّي يَسوعَ، كما سمَّاهُ المَلاكُ قَبلَما حَبِلَت بِه مَريَمُ. | 21 När åtta dagar hade gått och man skulle omskära pojken fick han namnet Jesus, det som ängeln hade gett honom innan hans mor blev havande. |
22 ولمَّا حانَ يومُ طَهورِهِما بِحَسَبِ شَريعةِ وسى، صَعِدا بالطِّفلِ يَسوعَ إلى أُورُشليمَ ليُقَدِّماهُ لِلرَّبِّ، | 22 När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren |
23 كما هوَ مكتوبٌ في شريعةِ الرَّبِّ: “كُلُّ بِكرٍ فاتحِ رَحِمٍ هوَ نَذْرٌ للرَّبِّ”، | 23 det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren |
24 وليُقدِّما الذَّبـيحةَ الّتي تَفرِضُها شريعةُ الرَّبِّ: زَوْجَي يَمامٍ أو فَرخَي حَمامٍ. | 24 och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag. |
25 وكانَ في أُورُشليمَ رَجُلٌ صالحٌ تَقيٌّ إِسمُهُ سِمعانُ، يَنتَظِرُ الخَلاصَ لإِسرائيلَ، والرُّوحُ القُدُسُ كانَ علَيهِ. | 25 I Jerusalem fanns en man vid namn Symeon, som var rättfärdig och from och som väntade på Israels tröst. Helig ande var över honom, |
26 وكانَ الرُّوحُ القُدُسُ أوحَى إلَيهِ أنَّهُ لا يَذوقُ الموتَ قَبلَ أنْ يرى مَسيحَ الرَّبِّ. | 26 och den heliga anden hade uppenbarat för honom att han inte skulle se döden förrän han hade sett Herrens Messias. |
27 فجاءَ إلى الهَيكَلِ بِوَحيٍ مِنَ الرُّوحِ. ولمَّا دخَلَ الوالدانِ ومعَهُما الطِّفلُ يَسوعُ ليُؤدِّيا عَنهُ ما تَفرِضُهُ الشَّريعةُ، | 27 Ledd av Anden gick han till templet, och när föräldrarna kom in med barnet Jesus för att göra med honom som det är sed enligt lagen, |
28 حَمَلهُ سِمعانُ على ذِراعَيهِ وبارَكَ اللهَ وقالَ: | 28 tog han honom i famnen och prisade Gud och sade: |
29 “يا ربُّ، تَمَّمْتَ الآنَ وَعدَكَ لي فأطلِقْ عَبدَكَ بِسلامٍ. | 29 “Herre, nu låter du din tjänare gå hem, i frid, som du har lovat. |
30 عَينايَ رأتا الخَلاصَ | 30 Ty mina ögon har skådat frälsningen |
31 الّذي هيَّأْتَهُ لِلشُعوبِ كُلِّها | 31 som du har berett åt alla folk, |
32 نورًا لِهدايةِ الأُممِ ومَجدًا لشَعبِكَ إِسرائيلَ” . | 32 ett ljus med uppenbarelse åt hedningarna och härlighet åt ditt folk Israel.” |
33 فتعَجَّبَ أبوهُ وأُمُّهُ ممّا قالَهُ سِمعانُ فيهِ. | 33 Hans far och mor förundrade sig över vad som sades om honom. |
34 وباركَهُما سِمعانُ وقالَ لمَريَمَ أُمِّهِ: “هذا الطِّفلُ اَختارَهُ اللهُ لِسُقوطِ كثيرٍ مِنَ النّـاسِ وقِـيامِ كثيرٍ مِنهُم في إِسرائيلَ. وهوَ علامَةٌ مِنَ اللهِ يُقاوِمونَها، | 34 Och Symeon välsignade dem och sade till hans mor Maria: “Detta barn skall bli till fall eller upprättelse för många i Israel och till ett tecken som väcker strid |
35 لتَنكَشِفَ خفايا أفكارِهِم. وأمَّا أنتِ، فسَيفُ الأحزانِ سَينفُذُ في قلبِكِ”. | 35 ja, också genom din egen själ skall det gå ett svärd – för att mångas innersta tankar skall komma i dagen.” |
36 وكانَت هُناكَ نَبِـيَّةٌ كَبـيرةٌ في السِّنِّ إِسمُها حَنَّةُ اَبنَةُ فَنُوئيلَ، مِنْ عَشيرَةِ آشيرَ، تَزوَّجت وهيَ بِكرٌ وعاشَت معَ زَوجِها سَبعَ سَنواتٍ، | 36 Där fanns också en kvinna med profetisk gåva, Hanna, Fanuels dotter, av Ashers stam. Hon var till åren kommen; som ung hade hon varit gift i sju år, |
37 ثُمَّ بَقِـيَت أرمَلةً فبَلغَتِ الرّابِعَةَ والثَّمانينَ مِنْ عُمرِها، لا تُفارِقُ الهَيكَلَ مُتَعَبِّدَةً بِالصّومِ والصّلاةِ ليلَ نَهارَ. | 37 sedan hade hon levt som änka och var nu åttiofyra år gammal. Hon vek aldrig från templet utan tjänade Gud dag och natt med fasta och bön. |
38 فحَضَرت في تِلكَ السّاعَةِ وحَمدَتِ اللهَ وتَحدَّثت عَنِ الطِّفلِ يَسوعَ معَ كُلِّ مَنْ كانَ يَنتَظِرُ مِنَ اللهِ أنْ يَفديَ أورُشليمَ. | 38 Just i den stunden kom hon fram, och hon tackade och prisade Gud och talade om barnet för alla som väntade på Jerusalems befrielse. |
39 ولمَّا تمَّمَ يوسُفُ ومَريَمُ كُلَّ ما تَفرِضُهُ شريعةُ الرَّبِّ، رَجَعوا إلى الجليلِ، إلى مَدينتِهمِ النّـاصِرَةِ. | 39 När de hade fullgjort allt som föreskrivs i Herrens lag återvände de till sin hemstad Nasaret i Galileen. |
40 وكانَ الطِّفلُ يَسوعُ يَنمو ويَتقوَّى ويَمتَلئُ بالحِكمَةِ، وكانَت نِعمةُ اللهِ علَيهِ. | 40 Pojken växte och fylldes av styrka och vishet, och Guds välbehag var med honom. |
الصّبـيّ يسوع في الهيكل | Den tolvårige Jesus i templet |
41 وكانَ والدا يَسوعَ يَذهبانِ كُلَّ سنَةٍ إلى أُورُشليمَ في عيدِ الفِصحِ. | 41 Hans föräldrar brukade varje år bege sig till Jerusalem vid påskhögtiden. |
42 فلمَّا بلَغَ يَسوعُ الثّـانيَةَ عَشْرَةَ مِنْ عُمرِهِ، صَعِدوا إلى أُورُشليمَ كَعادَتِهِم في العيدِ. | 42 Också när Jesus var tolv år gammal gick de dit upp som seden var vid högtiden. |
43 وبَعدَما اَنقَضَت أيّامُ العيدِ وأخذوا طريقَ العودَةِ، بَقِـيَ الصَّبـيُّ يَسوعُ في أُورُشليمَ، ووالِداهُ لا يَعلَمانِ، | 43 Då festen var över och de skulle hem igen, stannade pojken Jesus kvar i Jerusalem utan att föräldrarna visste om det. |
44 بل كانا يَظُنـّانِ أنَّهُ معَ المُسافِرينَ. وبَعدَ مَسيرةِ يومٍ أخَذا يَبحثانِ عَنهُ عِندَ الأقاربِ والمعارِفِ، | 44 De gick en dagsled i tron att han var med i ressällskapet och frågade sedan efter honom bland släktingar och bekanta. |
45 فما وَجداهُ. فرَجَعا إلى أُورُشليمَ يَبحَثانِ عَنهُ، | 45 När de inte hittade honom vände de tillbaka till Jerusalem och letade efter honom där. |
46 فوَجَداهُ بَعدَ ثلاثةِ أيّامٍ في الهَيكَلِ، جالِسًا معَ مُعَلِّمي الشَّريعَةِ، يستَمِعُ إليهِم ويَسألُهُم. | 46 Efter tre dagar fann de honom i templet, där han satt mitt bland lärarna och lyssnade och ställde frågor. |
47 وكانَ جميعُ سامِعيهِ في حَيرَةٍ مِنْ فَهمِهِ وأجوبَتِهِ. | 47 Alla som hörde honom häpnade över hans förstånd och de svar han gav. |
48 ولمَّا رآهُ والداهُ تَعَجَّبا. وقالَت لَه أُمُّهُ: “يا اَبني، لماذا فَعَلتَ بِنا هكذا؟ فأبوكَ وأنا تَعَذَّبْنا كثيرًا ونَحْنُ نَبحَثُ عَنكَ”. | 48 Föräldrarna blev bestörta när de såg honom, och hans mor sade till honom: “Barn, hur kunde du göra så mot oss? Din far och jag har letat efter dig och varit mycket oroliga.” |
49 فأجابَهُما: “ولماذا بَحَثتُما عنِّي؟ أما تَعرفانِ أنَّهُ يَجبُ أنْ أكونَ في بَيتِ أبـي؟” | 49 Han svarade: “Varför skulle ni leta efter mig? Visste ni inte att jag måste vara hos min fader?” |
50 فما فَهِما معنى كلامِهِ. | 50 Men de förstod inte vad han menade med sina ord. |
51 ورجَعَ يَسوعُ معَهُما إلى النّـاصِرَةِ، وكانَ مُطيعًا لهُما. وحَفِظَت أُمُّهُ هذا كُلَّهُ في قلبِها. | 51Sedan följde han med dem ner till Nasaret, och han lydde dem i allt. Hans mor bevarade allt detta i sitt hjärta. |
52 وكانَ يَسوعُ يَنمو في القامَةِ والحِكمَةِ والنِّعمَةِ عِندَ اللهِ والنّـاسِ. | 52 Och Jesus blev äldre och visare och vann Guds och människors välbehag. |
إنجيل لوقا 2
[ www.LightBook.org ]