الكتاب المقدس عربي سويدي

إنجيل لوقا 15 / Lukas 15

لوقا 1:15-32
Lukas 15:1-32
مثل الخروف الضائع
Liknelsen om det förlorade fåret

1 وكانَ جُباةُ الضَّرائبِ والخاطِئونَ يَدنُونَ مِنْ يَسوعَ ليَسمَعوهُ.
1 Alla tullindrivare och syndare sökte sig till Jesus för att höra honom.
2 فقالَ الفَرِّيسيّونَ ومُعَلِّمو الشَّريعةِ مُتذمِّرينَ: “هذا الرَّجُلُ يُرَحِّبُ بالخاطِئينَ ويأكُلُ مَعَهُم! “
2 Fariseerna och de skriftlärda förargade sig och sade: “Den mannen umgås med syndare och äter med dem.”
3 فكَلَّمَهُم بِهذا المَثَلِ:
3 Då gav han dem denna liknelse:
4 “مَنْ مِنكُم إذا كانَ لَه مئةُ خروفٍ، فأضاعَ واحدًا مِنها، لا يَترُكُ التِّسعَةَ والتِّسعينَ في البرِّيَّةِ ليَبحَثَ عَنِ الخَروفِ الضَّائِـعِ حتّى يَجدَهُ؟
4 “Om någon av er har hundra får och tappar bort ett av dem, lämnar han då inte de nittionio i öknen och går och letar efter det borttappade tills han hittar det?
5 فإذا وجَدَهُ حَمَلهُ على كَتِفَيهِ فَرِحًا،
5 Och när han hittar det blir han glad och lägger det över axlarna.
6 ورجَعَ إلى البَيتِ ودَعا أصدِقاءَهُ وجيرانَهُ وقالَ لهُم: “إفرَحوا مَعي، لأنِّي وجَدتُ خَروفي الضَّائِـعَ”!
6 Och när han kommer hem samlar han sina vänner och grannar och säger till dem: Gläd er med mig, jag har hittat fåret som jag hade förlorat.
7 أقولُ لكُم: “هكذا يكونُ الفَرَحُ في السَّماءِ بِخاطئٍ واحِدٍ يَتوبُ أكثَرَ مِنَ الفَرحِ بِتسعَةٍ وتِسعينٍ مِنَ الأبرارِ لا يَحتاجونَ إلى التَّوبَةِ”.
7 Jag säger er: på samma sätt blir det större glädje i himlen över en enda syndare som omvänder sig än över nittionio rättfärdiga som inte behöver omvända sig.
مثل الدرهم المفقود
Liknelsen om det förlorade myntet
8 “بل أَيَّةُ اَمرأةٍ إذا كانَ لها عَشرَةُ دَراهِمَ، فأضاعَت دِرهمًا واحدًا، لا تُشعِلُ السِّراجَ وتُكَنِّسُ البَيتَ وتَبحثُ عَنْ هذا الدِّرهَمِ جيِّدًا حتّى تَجدَهُ؟
8 Eller om en kvinna har tio silvermynt och tappar bort ett av dem, tänder hon då inte en lampa och sopar hela huset och letar överallt tills hon hittar det? 
9 فإذا وجَدَتْهُ، دَعَت صَديقاتِها وجاراتِها وقالَت: إفرَحْنَ معي لأنِّي وجَدتُ الدِّرهَمَ الّذي أضَعْتُهُ.
9 Och när hon har hittat det samlar hon väninnor och grannkvinnor och säger: Gläd er med mig, jag har hittat myntet som jag hade förlorat.
10 أقولُ لكُم: هكذا يَفرَحُ ملائِكةُ اللهِ بِخاطئٍ واحدٍ يَتوبُ”.
10 På samma sätt, säger jag er, gläder sig Guds änglar över en enda syndare som omvänder sig.”
مثل الابن الضال
Liknelsen om den förlorade sonen
11 وقالَ يَسوعُ: “كانَ لِرَجلٍ اَبنانِ،
11 Han sade: “En man hade två söner. 
12 فقالَ لَه الأصغَرُ:” يا أبـي أعطِني حِصَّتي مِنَ الأملاكِ. فقَسَم لهُما أملاكَهُ “.
12 Den yngste sade till fadern: ’Far, ge mig den del av förmögenheten som skall bli min.’ Då skiftade fadern sin egendom mellan dem.
13 وبَعدَ أيّامٍ قَليلةٍ، جمَعَ الابنُ الأصغَرُ كُلَّ ما يَملِكُ، وسافَرَ إلى بِلادٍ بَعيدَةٍ، وهُناكَ بَدَّدَ مالَهُ في العَيشِ بِلا حِسابٍ.
13 Några dagar senare hade den yngste sonen sålt allt han ägde och gav sig i väg till ett främmande land, och där slösade han bort sin förmögenhet på ett liv i utsvävningar.
14 فلمَّا أنفَقَ كُلَ شيءٍ، أصابَت تِلكَ البلادَ مَجاعةٌ قاسِيَةٌ، فوقَعَ في ضيقٍ.
14 När han hade gjort av med allt blev det svår hungersnöd i landet, och han började lida nöd.
15 فلَجأ إلى العَمَلِ عِندَ رَجُلٍ مِنْ أهلِ تِلكَ البِلادِ، فأرسَلَهُ إلى حُقولِهِ ليَرعى الخنازيرَ.
15 Han gick och tog tjänst hos en välbärgad man i det landet, och denne skickade ut honom på sina ägor för att vakta svin.
16 وكانَ يَشتَهي أنْ يَشبَعَ مِنَ الخُرنُوبِ الّذي كانَتِ الخنازيرُ تأكُلُهُ، فلا يُعطيهِ أحدٌ.
16 Han hade gärna velat äta sig mätt på fröskidorna som svinen åt, men ingen lät honom få något.
17 فرَجَعَ إلى نَفسِهِ وقالَ: كم أَجيرٍ عِندَ أبـي يَفضُلُ عَنهُ الطَّعامُ، وأنا هُنا أموتُ مِنَ الجوعِ.
17 Då kom han till besinning och tänkte: ’Hur många daglönare hos min far har inte mat i överflöd, och här svälter jag ihjäl.
18 سأقومُ وأرجِـعُ إلى أبـي وأقولُ لَه: يا أبـي، أخطَأتُ إلى السَّماءِ وإلَيكَ،
18 Jag ger mig av hem till min far och säger till honom: Far, jag har syndat mot himlen och mot dig.
19 ولا أستحِقُّ بَعدُ أنْ أُدعى لكَ اَبنًا، فعامِلْني كأَجيرٍ عِندَكَ.
19 Jag är inte längre värd att kallas din son. Låt mig få gå som en av dina daglönare.’
20 فقامَ ورجَعَ إلى أبـيهِ. فَرآهُ أبوهُ قادِمًا مِنْ بَعيدٍ، فأشفَقَ علَيهِ وأسرَعَ إلَيهِ يُعانِقُهُ ويُقَبِّلُهُ.
20 Och han gav sig av hem till sin far. Redan på långt håll fick fadern syn på honom. Han fylldes av medlidande och sprang emot honom och omfamnade och kysste honom.
21 فقالَ لَه الابنُ: يا أبـي، أخطَأْتُ إلى السَّماءِ وإلَيكَ، ولا أستَحِقُّ بَعدُ أنْ أُدعى لكَ اَبنًا.
21 Sonen sade: ’Far, jag har syndat mot himlen och mot dig, jag är inte längre värd att kallas din son.’
22 فقالَ الأبُ لخَدَمِهِ: أسرِعوا! هاتُوا أفخَرَ ثوبٍ وأَلْبِسوهُ، وضَعُوا خاتَمًا في إصبَعِهِ وحِذاءً في رِجلَيهِ.
22 Men fadern sade till sina tjänare: ’Skynda er att ta fram min finaste dräkt och klä honom i den, och sätt en ring på hans hand och skor på hans fötter.
23 وقَدِّموا العِجلَ المُسمَّنَ واَذبَحوهُ، فنَأْكُلَ ونَفرَحَ،
23 Och hämta gödkalven och slakta den, så skall vi äta och hålla fest.
24 لأنَّ اَبني هذا كانَ مَيْتًا فعاشَ، وكانَ ضالاًّ فَوُجِدَ. فأخذوا يَفرَحونَ.
24 Min son var död och lever igen, han var förlorad och är återfunnen.’ Och festen började.
25 وكانَ الابنُ الأكبرُ في الحَقلِ، فلمَّا رجَعَ واَقتَرَبَ مِنَ البَيتِ، سَمِعَ صَوتَ الغِناءِ والرَّقصِ.
25 Men den äldste sonen var ute på fälten. När han på vägen hem närmade sig huset hörde han musik och dans.
26 فدَعا أحَدَ الخَدَمِ وسألَهُ: ما الخَبرُ؟
26 Han kallade på en av tjänarna och frågade vad som stod på.
27 فأجابَهُ: رجَعَ أخوكَ سالِمًا، فذبَحَ أبوكَ العِجْلَ المُسَمَّنَ.
27 Tjänaren svarade: ’Din bror har kommit hem, och din far har låtit slakta gödkalven därför att han har fått tillbaka honom välbehållen.’
28 فغَضِبَ ورَفَضَ أنْ يَدخُلَ. فخَرَجَ إلَيهِ أبوهُ يَرجو مِنهُ أنْ يَدخُلَ،
28 Då blev han arg och ville inte gå in. Fadern kom ut och försökte tala honom till rätta,
29 فقالَ لأبـيهِ: خَدَمْتُكَ كُلَّ هذِهِ السِّنينَ وما عَصَيتُ لكَ أمرًا، فما أعطَيتَني جَدْيًا واحدًا لأفرَحَ بِهِ معَ أصحابـي.
29 men han svarade: ’Här har jag tjänat dig i alla dessa år och aldrig överträtt något av dina bud, och mig har du aldrig gett ens en killing att festa på med mina vänner.
30 ولكنْ لمَّا رجَعَ اَبنُكَ هذا، بَعدَما أكَلَ مالَكَ معَ البَغايا، ذَبَحتَ العِجلَ المُسَمَّنَ!
30 Men när han kommer hem, din son som har levt upp din egendom tillsammans med horor, då slaktar du gödkalven.’
31 فأجابَهُ أبوهُ:” يا اَبني، أنتَ مَعي في كُلِّ حِينٍ، وكُلُّ ما هوَ لي فهوَ لكَ.
31 Fadern sade till honom: ’Mitt barn, du är alltid hos mig, och allt mitt är ditt.
32 ولكِنْ كانَ علَينا أنْ نَفرَحَ ونَمرَحَ، لأنَّ أخاكَ هذا كانَ مَيِّتًا فَعاشَ، وكانَ ضالاًّ فَوُجِدَ”.
32 Men nu måste vi hålla fest och vara glada, för din bror var död och lever igen, han var förlorad och är återfunnen.’”
إنجيل لوقا 15
الوسوم

اترك تعليقاً

لن يتم نشر عنوان بريدك الإلكتروني. الحقول الإلزامية مشار إليها بـ *

زر الذهاب إلى الأعلى
إغلاق

أنت تستخدم إضافة Adblock

برجاء دعمنا عن طريق تعطيل إضافة Adblock